Av Margareta Zetterström
Nyligen läste jag i Süddeutsche Zeitung om tysken Khaled el-Masri från Neu-Ulm. Han reste i slutet av år 2003 till Makedonien, där han helt oväntat greps av amerikanska CIA-agenter för att någon månad senare transporteras vidare till Afghanistan. I flera månader satt han sedan inspärrad i ett afghanskt fängelse, torterades och misshandlades, misstänkt för terrorism. Något rättsligt förfarande var det däremot aldrig tal om.
Vid återkomsten till Tyskland berättade el-Masri om sina upplevelser men hade i början svårt att bli trodd. Så fullständigt osannolikt tycktes det han råkat ut för! Tyska myndigheter fann dock, vid närmare granskning, hans berättelse både detaljerad och trovärdig och det har nu också framkommit vetenskaplig bevisning som styrker hans uppgifter (bl.a. analys av hans hår).
Khaled el-Masri är helt enkelt ett av många offer för den amerikanska praxis som kallas ”extraordinary rendition” (extraordinärt överlämnande) och som efter 11 september blivit närmast rutin. Allt flera sådana fall börjar nu nå offentlighetens ljus. Från allt flera länder rapporteras om människor som kidnappats av CIA och sedan förts till stater utanför USA och Europa, stater där tortyr och omänsklig fångbehandling är vardagsmat.
I Sverige har vi fallet med de två egyptierna som på svensk mark greps av amerikanska agenter och från Bromma flögs vidare till ett egyptiskt fängelse. I Italien finns ett liknande fall som just nu utreds av åklagarmyndigheten i Milano. Det gäller också en man med egyptisk bakgrund, Abu Omar kallad, vilken greps på en gata i Milano av tolv CIA-agenter och fördes till en amerikansk militärbas i Norditalien, därefter vidare till egyptiskt fängelse. I båda dessa fall har offren, i samband med gripandena, utsatts för tortyr och annan kränkande och förnedrande behandling. Hela proceduren har genomförts med totalt rättsvidriga metoder och utan någon som helst respekt för svensk respektive italiensk suveränitet och lagstiftning.
Gripandet av tysken Khaled el-Masri berodde, enligt Süddeutsche Zeitung, på en ren namnförväxling. Khaled el-Masris namn råkade likna namnet på en misstänkt terrorist. CIA har också tillstått att det rör sig om ett misstag. Men någon offentlig ursäkt eller något skadestånd är ändå inte att vänta. Det är heller inte troligt att de berörda CIA-männen kommer att begäras utlämnade till Tyskland för att där ställas inför rätta. Frågan är därtill alldeles för politiskt känslig.
Den tyska regeringen vill knappast äventyra sina nyligen reparerade förbindelser med Vita Huset. Det blir i stället, konstaterar Süddeutsche Zeitung nyktert, mediernas och den allmänna opinionens sak att uppmärksamma CIA:s tvivelaktliga metoder i ”kriget mot terrorismen”.
Det cirkulerar nu uppgifter om att USA relativt snart planerar att överföra ungefär hälften av de kvarvarande drygt 500 Guantánamo-fångarna till andra fängelser, i andra länder. Det gäller då att världen håller ögon och öron öppna så att dessa fångar inte i tysthet flyttas från ett helvete till ett annat. Vi får inte acceptera det skamliga förfarande som bär namnet ”extraordinary rendition” och som innebär kidnappning och tortyr under total rättslöshet. Om våra regeringar fortsätter att tiga måste vi medborgare i stället höja våra röster till protest.
